DAGBOK FRÅN UD, VOLYM 2 - NEUTRALITETEN -NATO - KGB – E-bok

PRESSRELEASE 2014-09-19 PROFESSOR BO J THEUTENBERGS NYA BOK ”DAGBOK FRÅN UD – VOLYM 2” 

Ett ”så machiavelliskt fräckt dubbelspel” att det nästan ”förtjänar en eloge i sin totala skrupelfrihet”!

Så betecknar UD:s tidigare Folkrättsakkunnige professor BO J THEUTENBERG den socialdemokratiska ”dubbelpolitiken” och det dolda samarbetet med NATO under det Kalla kriget i sin nyutkomna VOLYM 2 av DAGBOK FRÅN UD – med underrubriken  – NEUTRALITETEN - NATO; I KOMMUNIS-MENS MOSKVA – KGB (ISBN 9789198079029).

Han var inte bara UD:s Folkrättssakkunnige utan även ÖB:s folkrättslige rådgivare med över 25 års tjänst i såväl Flygvapnets incidentberedskap som på Försvarsstabens Operationsledning, Sektion 2, som på den tiden även hade hand underrättelsefrågorna.  I boken berättar han även om den påtagliga infiltration som ägde rum från underrättelsetjänsterna KGB:s  och CIA:s sida. Vilken roll spelade Olof Palme i allt detta?

Utdrag ur Volym 2:

I början på 1950-talet hade nämligen statsminister Tage Erlander, understödd av försvarsministrarna Torsten Nilsson och Sven Andersson, hemligen börjat inrikta Sverige och svensk försvarsindustri på samarbete med USA och andra Atlantpakts-länder, den grupp som senare gick under beteckningen NATO (North Atlantic Treaty Organisation). Alltså en helt sensationell sak – om den hade blivit känd – vill säga. Här kommer vi in på det andra stora paradigmskiftet i svensk försvars-och säkerhetspolitik, nämligen Sveriges nära anknytning till NATO. Som ytterligare ”triggade” hemlighetsmakeriet och dubbelspelet.

Atlantpakten/NATO hade bildats den 4 april 1949. Det amerikansk-svenska samarbetet var nödvändigt för att bygga upp en effektiv svensk krigsmakt/ försvarsmakt som kunde inge respekt för den neutralitetspolitik som Sverige trots allt bestämde sig för efter det att förhandlingarna mellan Sverige, Norge och Danmark om ett ”neutralt” nordiskt försvarsförbund hade brutit samman 1949. Finland hade redan 1948 låsts upp på den sovjetiska sidan genom den s k VSB-pakten, en för Sveriges säkerhet ”direkt farlig sak”.

Men istället för militärt samarbete med Sverige valde Norge och Danmark istället att 1949 säkerhetspolitiskt inlemmas i Atlantpakten/ NATO, alltså lämnande Sverige som en ”neutral ö” på den Skandinaviska halvön med det perenna problemet att dels utforma ett adekvat neutralitetsförsvar dels ett effektivt invasionsförsvar. Det svenska valet att stå utanför Atlantpakten/NATO är, enligt min mening, det största misstaget i svensk efterkrigshistoria. Och som ännu 65 år senare dominerar Sveriges försvarsdebatt.

Ett stort misstag, eftersom valet att stå utanför den skyddande militärpakten Atlantpakten/ NATO de facto lämnade Sverige totalt militärt oskyddat vid ett sovjetiskt angrepp. Den svenska försvarsmakten kunde aldrig dimensioneras upp till nivån att på egen hand motstå ett angrepp eller en invasion. Ett massivt angrepp på Sverige kunde aldrig någonsin den svenska försvarsmakten klara av.

I praktiken löste Socialdemokratin detta dilemma genom ett ”magnifikt dubbelspel”, ett ”både-och”! Sverige var både ”neutralt och paktanslutet”. Ett ”så machiavelliskt fräckt dubbelspel” att det nästan ”förtjänar en eloge i sin totala skrupelfrihet”!

Spindeln i det hemliga socialdemokratiska spionnätet ”Grupp B”/IB inne i självaste Försvarsstaben var alltså Birger Elmér. Men än intressantare är faktiskt att parallellt med Elmér fanns på underrättelsesidan i Försvarsstaben Olof Palme, som den 24 juli 1953 förordnades till förste byråsekreterare vid Försvarsstabens underrättelseavdelning.

Det var främst p g a Erlanders närmande till USA/NATO i tekniska och andra hänseenden vid 1950-talets början som överhuvud ”Grupp B”/IB hade tillkommit. Och där redan 1955 NATO:s Europachef hade utsetts till USA:s kontaktman med Sveriges överbefälhavare. Det är vid 1950-talets början som Palme engageras hos Erlander.&